Lene och Liselotte träffar professor Åke Sjöholm
(intervju av Liselotte Videla och Lene Barnkob, bearbetad av Kajsa Hartig)

Metabola syndromet och dess följdsjukdomar är till stora delar en välfärdsåkomma som årligen kostar samhället stora belopp. Både män och kvinnor drabbas. En kvinna med PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) löper ökad risk för att drabbas av just metabola syndromet, oavsett om hon är normalviktig eller överviktig. De svåraste komplikationerna drabbar dock den kvinna som lider av övervikt eller fetma. Det positiva är att tillståndet går att förebygga med motion och bra mat.

Lene Barnkob, barnmorska, och Liselotte Videla, undersköterska, har båda PCOS. Lene och Liselotte har uppmärksammat den brist på samordning som finns inom vården när det gäller PCOS. De har också kommit fram till att det optimala skulle vara team av specialister inom sjukvården som tar hand om PCOS-kvinnan. Ett team skulle kunna bestå av endokrinläkare, gynekolog, psykiatriker, dietist och sjukgymnast. Så ser dock verkligheten inte ut, snarare bollas kvinnor med PCOS runt inom vården.

PCOS är vanligt. Var 5:e kvinna har PCOS och många lider av övervikt. Dagens samhälle ger ständig tillgång på mat som innehåller dåliga kalorier. Det kan vara korvgubben på torget och brödförsäljaren i tunnelbanan. Människor är ständigt på väg och stressade.

Problemen som möter kvinnor med PCOS är många. Kontakten med specialister på området är därför viktig för patienterna. Att Lene och Liselotte bestämde sig för att intervjua Åke Sjöholm berodde på att Liselotte genom en kollega fått tipset om en trevlig, PCOS-kunnig, och "Metformin-positiv" professor på Södersjukhuset (SÖS), i Stockholm. Åke är professor i endokrinologi och han är bland annat känd för att ha forskat om hur grönt te påverkar personer med diabetes, en av hans patientgrupper.

Intervjun, som Lene och Liselotte genomförde med Åke kom främst att handla om just metabola syndromet och insulinrestens, vilka båda är komponenter i PCOS. Det farliga med insulinresistens och metabola syndromet är följdkomplikationer i form av hjärt- och kärlsjukdom, stroke och diabetes typ två (åldersdiabetes). Åke påpekar också att samhället idag gör människan stressad. Han menar att politikerna troligen kommer att vakna när det är för sent och pengarna har tagit slut. Mycket stress ger påslag av sympatiska nervsystemet som påverkar ämnesomsättningen negativt. Mer insulin bildas som gör oss tjockare och ökar de inflammatoriska processerna i blodkärlen.

Lene: – Kan kvinnor vara insulinresistenta utan att veta om det?

Åke:. – Det är många kvinnor som går omkring och är insulinresistenta utan att veta det, insulinresistens ger inga symptom.

Lene berättar: – Jag hade ingen aning om det här med insulinresistens tills jag började upptäcka att vi i min familj reagerar speciellt på vissa saker som vi äter eller dricker. Vi får lågt blodsocker, blir skakiga och min mamma blir hysterisk om hon inte får mat på regelbundna tider. Äter jag råa morötter och dricker kaffe blir jag skakig. Är det så att det blir glukosbrist i muskeln som inte kan jobba som den ska och det ger värk? Jag har tagit långtidssocker (Hb A1c) men det visar inget fel. När man mår så här väcks många frågor.

– Det blir glukossvält i muskeln vilket ger trötthet, men om det på långsikt kan leda till värk kan jag inte svara på. Det är möjligt att det finns någon som forskar på det. HB A1c, är ett ganska grovt mått. Men det är inte ofta man kan använda det för ett diagnoskriterium.

Liselotte frågar: – Finns det någon studie som visar på att muskelvärk blir bättre om en person får medicinering för insulinresistens?

– Nej inte vad jag känner till. Många som får medicin för insulinresistens blir mindre trötta. Metformin är en billig och väldokumenterad medicin med få allvarliga biverkningar. Har man mycket nedsatt njurfunktion eller om personen är mycket gammal ska Metformin inte sättas in, då finns ökad risk för acidios(*) Får en person biverkningar av Metforminbehandling så går dessa tillbaka när man slutar med medicinen.

Det är först nyligen som vi fått veta mekanismen för hur Metformin verkar i kroppen. På diabetiker upptäcktes att Metformin blockerar AMP- kinas som styr ämnesomsättningen i levern. Vilket leder till att levern släpper ifrån sig mindre glukos. Vid PCOS kan även andra faktorer vara påverkade. En nyare läkemedelsgrupp som minskar insulinresistensen effektivare än Metformin är Glitazoner. De är nyare och dyrare . De har annan verkningsmekanism än Metformin och andra biverkningar. På män, i runt 60 år, har man sett biverkningar som hjärtinfarkt och förhöjt blodtryck.

Liselotte drar paralleller med sin egen erfarenhet av PCOS: – Är fasteinsulin och c-peptid , som jag själv tagit , bara till för att fastslå om en person har diabetes typ ett eller typ två? Jag har förstått att om man har insulinresistens har man hög insulinproduktion, men fortfarande normalt blodsocker. Vi med PCOS hör till en riskgrupp för att utveckla insulinresistens och metabola syndromet. Trots det har jag märkt att många husläkare inte tar oss på allvar eller hjälper oss att ta reda på om vi har insulinresistens. Hur ska vi i föreningen argumentera för att få rätt prover tagna? Vid vilken ålder kan man börja ta proverna för att förebygga ohälsa? Läkaren kommer antagligen föreslå oralt glukostoleranstest (OGTT) som jag vet brukar vara missvisande. Många läkare i primärvården hänvisar till gynekologer, för att de inte känner ett huvudansvar. Gynekologerna bollar oss tillbaka till primärvården där vi hamnar mellan stolarna då ingen vill ha oss som patienter.

– Det beror på vad man vill ha svar på och det är en ganska specialiserad frågeställning. Det är sällan den används i klinisk praxis av läkare som arbetar i primärvården. Proverna går att ta redan när kvinnan är 30 år eller yngre, men vad ska man då göra med svaren man får, sätta in behandling eller vänta? Många personer behöver information om att sjukdomen är farlig, även om den är symtomlös till att börja med. Det är fler kvinnor som dör i hjärt- och kärlsjukdom än i cancer. Det är en stor pedagogisk utmaning för läkarna. Många patienter har svårt att ta till sig informationen och förstå att om de motionerar till vardags kan de sundvika eller skjuta sjukdomen framför sig. En promenad gör stor skillnad för hälsan det ger bättre blodfett och blodsockerbalans och sänker blodtrycket.

Vi på kliniken föreslår oralt glukostoleranstest ibland för att se hur långt patientens diabetes har utvecklats Det är viktigt att ta reda på om patienterna fortfarande har egen produktion av insulin eller om sjukdomen är på väg utför. Man använder C-peptid som en markör för att se hur mycket insulin man producerar och ibland för att skilja på diabetes typ ett och två. Det är inte det enda vi använder, vi tittar också på det som kallas antikroppar mot de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Har man typ ett diabetes brukar man ha de antikropparna. Provet heter GAD(**) och är ett vanligt blodprov. Vi har nytta av C-peptid då vi mäter graden av insulinresistens, har personen högt C-peptid kan det vara ett tecken på början till diabetes typ två. OGGT ger sällan utslag på insulinresistens om man inte gått länge och den börjat på övergå till diabetes. Det är bättre att ta C-peptid och mäta midjemåttet (***). Läkare i primärvården skulle kunna bli bättre på att ta reda på om någon har insulinresistens, då ni med PCOS har en speciell variant på insulinresistens. Metabola syndromet är komplicerat och vi har en viss kunskap idag, som utvecklas fortlöpande. Metforminbehandling och livsstilsråd vid PCOS borde vårdcentralernas läkare klara av att ge.

Lene: – Får vi lika farliga komplikationer av insulinresistens och diabetes typ två som andra grupper av människor?

– Kvinnor tror man kan ha ett visst skydd mott hjärt- och kärlsjukdom av östrogenet, tills de har passerat klimakteriet. Kvinnor med PCOS har ett speciellt problem då ägglossningarna uteblir och man vet inte om skyddet av östrogen blir sämre då.

Liselotte: – Östron, förstadiet till östrogen, skyddar det? Många av oss överviktiga har stor östronproduktion.

– Ja, det kan vara så, men är teoretiskt svårt att bevisa

– Kan man bli insulinresistent av att motionera för mycket ?

– Ja, till exempel kvinnor som har anorexi och som har ett sjukligt motionsbeteende och tränar bort allt fett i kroppen, då upphör produktionen av östrogen och de blir insulinresistenta. Då slås produktionen ut av det hormon som gör att GnRH bildas, vilket gör att ägglossningen uteblir. Normal träning utgör ingen fara för att förvärra insulinresistens.

Hur ska vi PCOS-patienter förhålla oss till de nya kostråden som är omlopp? Vad tycker du om GI?

– Jag kan rekommendera diabetiker att pröva GI. Fler har gått ned radikalt i vikt på den nya kosten och fått förbättrade blocksockervärden och blodfetter. De känner sig psykiskt bättre och mindre stressade. Det kan hända att hjärnan reagerar med svar på en övergående svält som kan ge lyckokänsla. Vad som brutit isen för att ge GI som kostrekommendation är att doktor Annika Dahlqvist friades av Socialstyrelsen i december 2007 efter att ha blivit anmäld av ett par dietister till socialstyrelsen.

Den gamla diabetesmaten, som var behandlingsmetoden före insulinet var uppfunnet, innehöll till stor del fett. Livsmedelsverket har inte mycket att luta sig emot vad det gäller de fettfattiga kostråden. Det syns stora individuella skillnader i viktnedgång även med GI-maten. Går du ned i vikt är det bra och går du inte ned i vikt har du i alla fall prövat. Vissa människor tenderar att ha gener som är särskilt starka när det gäller förmågan att överleva svält, de har svårare att gå ned i vikt, ett arv från den tid då människan kanske åt ett skrovmål var 4:e vecka.

-----------------------------------------------------------------------------------------------

Ordförklaringar
Metbola syndromet: Insulinresistens, höga blodfetter (> LDL 5, 1 millimol) , högt blodsocker, högt blodtryck ( > 135/80), midjemått > 80 cm på kvinnor

*Acidios: blodets PH blir för lågt, personen får svåra kramper som kan vara livshotande. Njurfunktionsprov tas före behandlingen.

**GAD: glutamic acid decarboxylase

***Midjemått: friskt mått (ny rekommendation sedan 2007) är max 80 cm på kvinnan. Mäts mellan nedersta revbensbågen och höftbenet. Personen andas ut före måttet tas.

Fotnot: Artikelförfattarna bad doktor Ingvar Ek (”förenings husläkare och PCOS forskare”) att läsa texten. Han säger att insulinresistens kommer före PCOS, vilket är fastställt genom vetenskapliga studier. PCOS är ett sätt för en kvinna att ha metabola syndromet. Vilket för den skull inte betyder att alla kvinnor med metabola syndromet per automatik har PCOS.

_________________________________________________________________________________________
Midjemåttet en klassfråga - Lågutbildade drabbas i högre grad av hjärtproblem
http://www.sanofi-aventis.se/live/se/sv/layout.jsp?cnt=347014EE-4AB0-4E76-870C-185CF71D1F42

Diabetes - allvarligt hot mot världshälsan
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=8774&a=19008&l=sv

Grönt te lösning för diabetiker
http://www.sodersjukhuset.se/Web/PressRelease____7517.aspx

Fet mat ger bättre hälsa
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=695095

Doktor Dahlqvist blogg
http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=743727

Webb-tv:

Åke Sjöholm om diabetes och te
http://bubblare.se/movie/ake_sjoholm_om_diabetes_och_te