Patientföreningen för PCO och PCOS har genomfört en intervju med dietisten Birgit Hännikäinen vid Huddinge sjukhus. Syftet med intervjun är att belysa olika vårdkategoriers betydelse för PCOS-drabbade kvinnor. Dietist är en av de yrkeskategorier inom vården som borde finnas i ett nätverk för PCOS-patienter. Här vill vi uppmärksamma ett problem som kan drabba dig som har PCOS, nämligen övervikt. Har man grav övervikt kanske viktnedgång är ett mer självklart ämne, men även för normalviktiga kan det vara hälsosamt att gå ner ett par kilo just i samband med PCOS.

Birgit Hännikänen
Birgit Hännikäinen arbetar som leg. dietist vid Huddinge sjukhus. Förutom dietistexamen har hon även genomfört första delen av psykoterapeututbildningen. Utbildningen har bidragit till intresset för kognitiv beteendeterapi.

Birgit berättar att inriktningen som dietist med ett psykopedagogiskt perspektiv är mycket användbart när hon informerar om mat. Hon har möjlighet att arbeta mer terapeutiskt med vissa patienter och använder då kognitiva metoder. Hon arbetar såväl med individer som med grupper. Hon utbildar även vårdpersonal.

Utgångspunkten är att sätta människans förhållningssätt till mat och ätande i fokus. Vårt ätande är förknippat med känslor och sinnesstämningar kring mat och vårt förhållningssätt påverkas av hur vi mår rent fysiskt. Äter vi dåligt mår vi sämre och mår vi dåligt psykiskt påverkar det också vårt ätande. Det är en växelverkan .

Är det vanligt med den psykoterapeutiska inriktningen?

– Det finns några dietister till som jobbar med det. Jag har själv jobbat med det i sex år. Men även innan dess har jag en fil.kand. inom pedagogik och psykologi, därav min inriktning som dietist.

Varför har du valt den inriktningen?

– För att jag är intresserad av människan. Om man arbetar med mat så ser man att det inte bara handlar om det som vi lägger på tallriken. Det handlar även om relationen till mat och ätande. Det gör att det sällan räcker med att enbart informera, att ge fakta. Man måste ta hänsyn till individen och dennes livssituation.

Fel kost orsakar övervikt. Är det så enkelt att överviktiga bara äter fel?

– I samband med övervikt äter man ofta inte i relation till sina fysiologiska behov av mat. Rent teoretiskt är det så att man äter mer än vad man behöver utifrån sina fysiologiska behov. Det är en ren ekvation. Men det är flera olika saker som påverkar varför du äter som du gör och vilka fysiologiska behov av energi och näring du har som individ. Tillför man kroppen för mycket energi går man upp i vikt.

Får man bara korrekt hjälp kan man gå ner i vikt?

– Du frågar om alla kan gå ner i vikt? Ja, så är det. Men det kräver olika mycket insats och det är en väldigt viktig aspekt att ta hänsyn till.

Kan alla nå idealvikten?

– Tja, begreppet idealvikt är svårt. Jag vet inte om det finns vetenskapligt definierat. Frågan är om det är värt ansträngningen? Viktminskningen kräver olika mycket kraft och insatser för olika individer. Kanske är kostnaden ibland för stor psykologiskt sett. Är det värt det? Man måste ställa sig frågan. Att vara överviktig är inte hälsosamt men att nå storlek 36 eller 38 är inte heller ett rimligt mål för alla människor. Det är viktigt att ställa realistiska och meningsfulla mål med vikten.

Det är svårt att ändra sina matvanor även om jag vet vad jag bör äta, vad beror det på?

– Orsakerna till detta är individuella och de behöver utforskas och bearbetas utifrån var och ens behov och situation. Men att till exempel följa en instinkt och en känsla av sug efter något sött är bekvämt. Att stå emot är betydligt svårare. Man behöver ställa sig frågor och ta reda på vad man använder sig av maten och ätandet till. Har du funderat på vad som skulle hända om du inte åt den där chokladkakan? Jo du överlever, men det förutsätter att du vågar acceptera suget men att inte gå det till mötes. Bakom suget kan det finnas en annan strakt känsla eller tanke som behöver uppmärksammas och bearbetas.

Varför är hjärnan så motvillig till förändringar?

– Vanans makt! Vanor handlar om ett omedvetet beteende. Ett inrutat, automatiskt beteende. Det handlar om att slippa tänka efter. Man sparar psykisk energi och det ger trygghet. Vill man ändra matvanor behöver man göra en ansträngning, en insats: Att börja äta mer medvetet och ta ställning aktivt. Är det mat jag behöver just nu eller är det kanske något annat?

Det ger en stor tillfredsställelse med mat. Vad kan jag ersätta det med?

– Visst, maten har en belöningseffekt! Det är helt i sin ordning att belöna sig med maten ibland, det gör vi alla. Men det finns även andra sätt att belöna sig och söka tillfredsställelse i livet. Återigen, vad är det för behov du tillfredsställer genom ditt ätande som inte kan härledas till fysiologiska behov av näring! Ta reda på det. Äta behöver man för att överleva. Men den mat man äter utöver, det handlar om någonting annat. När de fysiologiska behoven är tillfredsställda kan man se över sitt övriga ätande. Det gäller att ge kroppen den mat och näring den behöver för att ha kraft till utforska den psykologiska sidan av ens ätbeteende. Frukost, lunch och middag av god kvalitet. Är du fysiskt aktiv behövs mellanmål. Hoppar man över frukosten äter man oftast för hungrig till lunch, äter mycket och blir ändå inte tillfredsställd. Det är en iakttagelse från min sida att man många gånger försöker att ersätta den överhoppade måltiden med något sött senare under dagen.

Man kan ju ha sug efter något sött även om man äter tre måltider om dagen och något mellanmål.

– Det är ok att ha godissug. Godis är gott. Men man måste inte gå suget tillmötes. Man behöver bli medveten om vad det handlar om. Först, en realitetstest när det gäller kroppens behov av mat. Hur såg dina måltider ut? Var de balanserade eller åt du kanske alltför ensidigt? Om du vet att du har ätit på ett tillräckligt bra sätt så kan du gå vidare och utforska den psykologiska sidan av suget. Till exempel kan du börja med att kartlägga när du blir sugen dvs. i vilka situationer du upplever sug. Nästa steg är att du tittar närmare på vilka tankar och känslor som är kopplade till dessa situationer. Ett annat sätt är att ta reda på vad suget står för, är att du observerar dina tankar och känslor när du inte äter vid suget. Vad är det som händer med dig då? Man kan behöva lära sig att ”surfa” på suget, öva sig i att stå ut med suget tills det gör över. 

Man måste alltså jobba med sig själv, det finns inga enkla genvägar?

– Precis så, man behöver lära känna sig själv.

Varför blir vissa lättare överviktiga än andra?

– Överätande är en förutsättning. Men varför vissa gör det lättare än andra vet man inte exakt, det finns ett antal olika teorier. Ca 40-50% beror på arv och resten antas handla om olika livsstilsrelaterade faktorer.

Finns det någon startknapp? Om man har de genetiska förutsättningar. Blir alla som har genetiska förutsättningar överviktiga?

– Man behöver en viss livsstil för att utlösa det genetiska arvet. Det är ett måste. Även i områden med stor svält finns människor med genetiska förutsättningar. De går inte upp i vikt för de har inte överskott på mat, förenklat sagt. Det handlar alltså både om arv och miljö. Det är en lättare väg att följa vanans makt. Förändring kräver uppmärksamhet, närvaro och medvetenhet. Det kräver att man släpper något gammalt för att ta sig an något nytt.

Om två individer, en med genetiska förutsättningar och en utan, äter samma onyttiga mat, är det så att den med genetiska förutsättningar går mer upp i vikt?

– Rent teoretiskt är det så. Men jag skulle vilja vända på frågan, det handlar i båda fallen om hur mycket jag kan äta relation till mina aktuella behov. Det är en fråga om att lära känna just mina behov. Att lära sig att leva i harmoni med sin kropp. Att lära sig att leva med sina genetiska anlag.

Som PCOS-patient finns en ökad risk för övervikt. Detta tillsammans med andra problem, till exempel nedsatt fertilitet, gör att man lättare blir känslig för just viktkommentarer. Inom vården och av vänner och familj kan man få höra att man måste gå ner i vikt som om det vore den lättaste sak i världen. Kan man sammanfatta det som så att PCOS-patienter bör vara medvetna om att man kan ha svårare att gå ner i vikt och lättare att bli överviktig och att man därmed bör vara extra uppmärksam på sig själv och sina matvanor?

– Ja så skulle jag säga. Det handlar inte om att slänga frasen i ansiktet: Du äter fel och därför är du överviktig. Det är en olycklig formulering. Snarare är det så att när man har PCOS så kan man ha vissa fysiologiska störningar som kräver att man lägger större fokus vid, är mer vaksam på, hur man äter och väljer levnadsvanor. Det är viktigt att skapa positiva förutsättningar.

Ofta är det så att man umgås över mat. Vad kan jag göra för att hantera umgämgessituationer där mat är inblandat?

– Frågan är vad som är viktigt för dig i den sociala situationen. Kanske vill du ha mer mat samtidigt som du vet att du inte behöver den. Kanske trugas det med maten och det blir svårt för dig att tacka nej och sätta gränser för ditt ätande. Då är det viktigt att man har en god fysiologisk balans, det vill säga att man har ätit bra mat regelbundet. Då finns det mindre av fysiologiskt betingat hunger med i bilden. Jag har fått det jag behöver. Den extra kakan blir en form av guldkant i tillvaron. Det kan den också få bli om du väljer så. Man behöver föra ett inre samtal, väga vad som är viktigast och vara villig att kompromissa. Man kanske vill låta bli kaffebröd under veckan för att man planerar att gå på fest till helgen. Eller man väljer att ta en mindre bit av tårtan. Det viktiga är att man gör ett medvetet val, är överens med sig själv och inte gör sig själv till ett offer. Detta ger en ökad styrka på sikt. Vi växer av medvetna val. Det är inte lätt, men det är möjligt när man är beredd att stötta sig själv.

Kan man ge samma dietråd till alla slags patienter? Man läser generella råd i kvällspressen och i veckotidningar, råd som bagatelliserar viktnedgång.

– Kort svar, nej. Man har olika relation till mat och ätande. Det finns generella principer för hur vi på gruppnivå ska äta, det är rimligt på gruppnivå. Teoretiska fakta. Men på individnivå behöver man se till den enskilda personens behov och förutsättningar. Många delar i livet påverkar vårt ätande. Alla pusselbitar ska komma på plats. Den lösning som passar en person passar förmodligen inte en annan. Man behöver också prova sig fram, ta reda på vad som fungerar och var det finns hindren för att gå ner i vikt.

Har alla samma grundläggande behov?

– Nej, vi måste inte äta exakt likadant. Det finns många olika sätt att äta och fortfarande tillfredsställa grundläggande fysiologiska behov. Det mest grundläggande är förstås att vi alla måste äta. Vi kan ofta missköta maten och fysiologiska behov eftersom kroppen är duktig på att anpassa sig. Den balanserar upp obalans. Den kan göra det i åratal. Vissa kan leva på kaffe och cigaretter i tjugo år och vara kärnfriska. De har fantastiska gener och en fin stark kropp som kan hantera obalansen. Men med tiden ökar risken att kroppens förmåga att klara av detta minskar och då kan överraskande komplikationer tillstöta, till exempel hjärtproblem.

Det kan vara svårt att känna var gränsen går. Hur kan man veta det?

– Redan som spädbarn börjar vi lära oss om tillfredsställande av fysiologiska och andra behov. Det påbörjas en inlärningsprocess i växelverkan mellan mor och barn och processen fortsätter under uppväxten. De vuxna lär barnet att känna igen och sätta ord på olika behov, hur man kan gå dem till mötes och finna tillfredsställelse. Även om konkreta mat- och levnadsvanor är något som man lär sig tidigt men som utformas och utvecklas under hela livet.

Men ska jag då skylla på mina föräldrar?

– Nej, som sagt det här är en inlärningsprocess som fortsätter hela livet. Man kan behöva lära om, antingen vanor man fått under uppväxten eller vanor man skaffat sig som vuxen. Saknar man balans i levnadsvanor så behöver man lära om. Man kan börja med att se hur man äter och relaterar till maten idag. Man behöver fråga sig själv hur jag vill äta och vad som behöver justeras. Ur viktsynpunkt är det bra om man kan äta er i relation till det man förbrukar. Sportar man behöver man äta mer. Är man mycket stillasittande så behöver man mindre. Det kan vara svårt att veta vad som är lagom. Då gäller det att iaktta hur aktiv man är och att se på vågen. Väger jag för mycket behöver jag mindre energi. Hur minskar jag energiintaget genom maten? Vad ska jag äta mindre av? Många gånger är det ändamålsenligt att minska på sådant som ger mycket energi och lite näring. Ofta handlar det om mat som är lite extra sött eller fett som godis, bullar, glass, läsk osv. Eller t ex chips, feta pålägg eller charkprodukter. Sådant som vi äter för att det är gott. Men ingen mat måste uteslutas helt utan man behöver ta ställning till hur ofta det är rimligt att äta den. Det handlar om sunt förnuft och om att lägga grunden för bra, balanserade matvanor. Det är oftast överdrifterna som orsakar övervikt.

De flesta människor kan lista ut ungefär vad och hur mycket de behöver äta. Det som kan bli utmanande är relationen till maten, dvs. tankar och känslor kring mat och ätande. Jag vet hur jag bör äta, men jag gör det inte. Det är här det kan uppstå problem och det händer att man provar den ena mirakeldieten efter den andra. Det är mänskligt att hoppas på enkla och snabba lösningar på svårigheter. Då kan det hjälpa att tänka på att det brukar tid att bearbeta tankar och känslor och skapa bestående justeringar i vanor.

Hur hänger metabola syndromet ihop med övervikt?

– Metabola syndromet handlar om att man får vissa fysiologiska störningar i kroppen. Till exempel högre blodfetter, högt blodsocker, högt blodtryck eller förändringar i blodets koagulationsförmåga. Övervikt en av de riskfaktorerna som kan bidra till metabolt syndrom. Men man kan ha höga blodfetter och högt blodtryck även som normalviktig. Och man kan vara överviktig utan att drabbas något av detta, det är inte antingen eller.

Vad är egentligen Kognitiv beteendeterapi?

– Kognitiv beteendeterapi är en terapeutisk inriktning. Ett sätt att lära sig att lära känna sig själv och att ta reda på vilket sätt jag kan justera mitt förhållningssätt till mat och ätande. Att lära sig att fatta egna beslut, göra medvetna val. Kognitiv beteendeterapi fungerar inte på alla människor. Olika människor kan behöva olika former av terapeutiskt stöd. Det finns flera vägar att nå samma mål.

Bara att sätta sig ner och lära sig rena fakta kan hjälpa, det kan vara tillräckligt. Men det räcker inte alltid. Då kan dietistråd och psykoterapi behövas. För att komma i kontakt med en dietist krävs det en remiss. Däremot är det inte alltid lätt att få remiss eftersom det inte finns tillräckligt många dietister inom landstinget. Om man vill gå ner i vikt kan man även fråga efter speciella viktgrupper som en del vårdcentraler har.

Finns det en motivationstrappa för viktnedgång på samma sätt som det finns för motion?

– Ja. Motivationstrappan som beskriver förändringsprocessen av levnadsvanor är densamma som för motion. Med motivationstrappan menar att förändring av vanor sker steg för steg, i olika faser eller stadier: Förnekelse, begrundandes, förberedande, handling och vidmakthållande.

Sammanfattning
Även om det handlar om till synes enkla saker som att äta mindre och äta rätt så visar Birgit Hännikäinen att det kan vara en stor utmaning. Genom att vara noggrant förberedd och genom att uppmärksamma och bearbeta alla hinder som kan uppkomma på vägen ökar möjligheterna att nå ett resultat.

Viktminskning handlar om att lära känna sig själv. Även om man får träffa en dietist kan man inte hålla dietisten i handen hela tiden. Att ta tag i sitt liv, sina matvanor och sina relationer till mat är en förutsättning men det kräver också en kraftansträngning. Viktigast av allt är att målet för viktminskningen skiljer sig från individ till individ.

Med kunskaperna i bagaget som Birgit har gett oss, kan vi alltså lättare segla förbi kvällstidningarnas löpsedlar som lovar stor viktminskning på kort tid. Vi kan också lättare bemöta vårdpersonal och välmenande släkt och vänner som klämkäckt säger att vi nog borde gå ner i vikt. Ett stort tack till Birgit för goda pedagogiska råd.

Intervjun genomförd av Liselotte Videla och Kajsa Hartig.

Ordförklaringar

Beteendeterapi
Definition enligt Nationalencyklopedin: Det beteendeterapeutiska synsättet innebär att mänskliga problem (mänskligt beteende) anses i hög grad bero på individens erfarenheter i form av inlärning och att en kartläggning av de aktuella (snarare än de tidigare) orsakerna till problemen är en nödvändig förutsättning för framgångsrik behandling.

Kognitiv
Definition enligt Nationalencyklopedin: Som avser intellektuella funktioner såsom tänkande, varseblivning, minne m.m.

Kognitiv beteendeterapi
Beskrivning enligt Vårdguiden, www.vardguiden.se: I Sverige skiljer man mellan kognitiv psykoterapi (KPT) och kognitiv beteendeterapi(KBT) som är två likartade former av psykoterapi. Båda terapimetoderna utgår från att människans tankar, känslor och beteenden ömsesidigt styr och påverkar varandra. I kognitiv psykoterapi ligger tonvikten vid att förändra mindre funktionella uppfattningar och tankar om sig själv och andra. I kognitiv beteendeterapi fokuserar man på att förändra beteendet. I praktiken överlappar arbetssätten varandra.

Till överst på sidan >>

Till startsidan >>